vanillabell

Sitter ute på balkongen och ''tar lite frisk luft'' som vi så fint kan kalla de. Har börjat skriva härifrån nu, vet inte om det beror på att jag får mer insperation här, eller om det är för att jag alltid sitter här när jag är uttråkad. Förmodligen det sista alternativet. I alla fall, jag tar tillbaka allt gott jag skrev om medicinen här i Spanien, för de här jag har fått hjälper ta mig fan inte. Det fuckar bara upp min mage och jag mår fortfarande skit och har hjärnan full med snor. Var hos läkaren idag igen och fick jobbförbud tills på lördag. Great. Not. Han kunde i alla fall inte skriva ut några mer tabletter eftersom jag tydligen redan äter några av de starkaste som finns. Ännu mera great. Ännu mera not. Så jag får sitta här inne i min lägenhet på min röv i två dagar till och hoppas på att under ska ske, för jobba på lördag, de ska jag! Blir GALEN av att sitta inne själv utan något socialt liv. Lyckas alltid att pricka in att bli sjuk vid fel tillfällen. Min farfar och hans fru är nämligen här denna vecka och vill ju självklart umgås med dem. Får dra med dem till El Sultan eller någonting när jag mår bättre.

Sitter i alla fall och tittar ut över havet på alla flygplan som startar och landar. Om exakt 5 veckor är det jag som sitter där innuti på väg till Sverige. Kommer kännas riktigt konstigt, har ju trots allt inte varit hemma på 4 månader. Men tror de är sig likt ;) Saknar faktiskt min lilla stad lite, trodde ALDRIG de orden skulle komma ur min mun, eller över tangentbordet för den delen. Men men, man börjar väl bli gammal. Om 2.5 månad fyller jag 20. Åldersnojja de luxe! Nu spillde jag ut te över halva altanen också. Nu ger jag och mitt u.n.d.e.r.b.a.r.a humör upp och går in och lägger oss.